You are currently browsing the category archive for the ‘Studier’ category.
I skrivande stund. Försökte se snäll ut, ser mest gammal ut!
Åh, busy, busy dag. Vaknade halvdöd imorse, trots att jag fick 9h somn var jag helt slut. Kanske var det rödvinet? Men jag drack bara ca 4 glas. D hade iallafall dukat upp frukost och gjort kaffe och grejer, vilket var mysigt. Vi åt frukost och satt och snackade världsnyheter i några timmar. Sen fick jag boka en taxi, hoppa in i duschen och göra mig iordning för uni, i den ordningen.
Jag åkte iväg och var på uni 13.30 och satt i lektioner till kl 17. Efteråt fick jag någon minut ensam med professorn som berättade att jag fått ett B i Asset Maintenance Management, wohoo! Han trodde iallafall att det var ett B, ”whatever it was, you scored really well on your exam” sa han. Så det låter ju bra. För att sikta på C:n får jag bra betyg! Det leder ju iof. till att jag önskar jag siktat lite högre, men å andra sidan så spelar det ju mindre roll exakt vilka betyg jag får på individuella kurser, en masters är ju ändå en masters tycker jag.
Sedan dess har jag varit och handlat och har lagat ugnsbakad john dory med tärnad timjanpotatis, fräsch persiljesallad med orangea tomater samt sås på vitt vin, citron och örter. Jag hade hoppats på en mysig kväll tillsammans men dessvärre urartade vår middag och jag och D hade värsta jättegrälet, inte särskilt kul. Det händer ju titt som tätt; jag hade inte varit lika besviken om vi verkligen varit arga, men våra jättegräl bottnar oftast i pyttesaker vilket gör mig lite orolig.
Vi får väl se vad som händer. Imorgon ska jag iallafall iväg till tornet och jobba och sen till Ikea. Hade hoppats på lite sol vid poolen men det hinner jag inte. På söndag är jag ju dock ledig för F1 så jag ser fram emot att iallfall catch up on some sleep den här helgen. Nu ska jag vara ohälsosam och ta mig ett par chokladbitar och en kopp te och pula lite med min nya blogg!
Mitt universitets campus, huvudcampus ligger i Edinburgh i Skottland
Varje fredag läser jag Projektledning
Området kring universitetet är minst sagt spartanskt. Jag blir jättelycklig varje gång jag lyckas få tag i en taxi efter lektionen är slut, utan att behöva beställa en. Det är inte så lätt att göra nu iom. att min Blackberry inte funkar, så jag har ingen telefon att ringa med. Men det går vanligtvis bra ändå. Förvånansvärd taxitrafik för att vara mitt ute i ingenstans!
Det blev ingen motion igår, glömde att jag hade en universitetslektion vid 18.30 så jag hann bara gå hem, byta om och slänga mig i en taxi. Hann inte äta nånting innan jag stack så begick världens synd och åt en Twix på universitetet för att hålla mig vaken (heter de Raider i Sverige?). Lektionen varade 18.30-21.30 utan paus och handlade om något så riveting som “workplace solutions”. Jag fattar verkligen inte att de behöver gå igenom workplace solutions så grundligt på masters-nivå.
Det fattar väl vem som helst att ska man t.ex. hitta en ny fastighet till ett sjukhus så gäller annorlunda kriteria mot om man till exempel behövde en fastighet till en skola eller en restaurang. Men nej, vi måste gå igenom detta i detalj i tre timmar. “When researching facility acquisitions for healthcare provider you must consider the availability of universal power supply…” Gud, så tråkigt! Men vår kursdirektör kom iallafall in och förklarade detaljerna kring det skriftliga projektet på 10,000 ord som ska vara inne den 11 december, så det var ju bra.
Idag har varit en bra dag, det är bara lunchtid nu men jag har redan fått mycket gjort. Jag förhandlade med en kontraktör och fick ner deras pris och även förhandlat bort inflationen för de närmsta tre åren, vilket kändes som en succé. Det kanske verkar självklart att inte acceptera nån inflation i dagens finansiella klimat men det är fortfarande många kontraktörer som försöker tjöta sig till 10%, samma inflationsnivå som förra året. Men det funkar inte med mig.
Jag har ätit lunch med några brittiska kollegor och nästan bara pratat London vilket visserligen ledde till att jag nu verkligen längtar dit, men det var ändå mysigt att prata om Routemasters, Fleet Street och Marylebone Station.
En av kollegorna är dessutom väldigt arketypiskt brittisk, en affärsman som alltid har skjortor av hög kvalitet, tweed-kavaj, en anteckningsbok inbunden i läder och en dyrbar reservoarpenna. Han bär nästan alltid på en kopia av Financial Times och orerar gärna om simpla saker på ett väldigt komplicerat vis. Det kan bli lite störande efter tag, men om man som idag har lite tid att lyssna på honom är det nästan bara mysigt, som att lyssna på en saga lite grand.
I eftermiddag har jag ännu fler förhandlingar, lite tuffare den här gången så jag ska springa ner till Starbucks och köpa en kaffe för att få igång hjärnan efter min lunch. Ikväll ska jag hem och simma, baka valnötsbröd och plugga. Rock n’roll!
Idag är jag verkligen jättetrött då jag inte kunde sova igår. Sista gången jag tittade på klockan var hon halv fyra. Det är verkligen skitjobbigt att inte få sova ordentligt. Har känt mig jätteslö hela dagen.
Blev dessutom tvungen att åka ut till universitetet och reda ut ett par grejer. Det har med autogiro och direct debits och sånt har liksom inte riktigt fått fäste i Dubai. Här gör man istället allt med checkar. Tar man ett lån ger man banken checkar för återbetalningarna (även till sin egen bank!), man ger hyresvärden checkar i förväg för hyresinbetalningarna och så vidare. Jag har redan avverkat nästan tre checkböcker på två år trots att jag aldrig betalat något med en check i en butik eller liknande.
Det är väldigt viktigt att man sköter det dock, för det är olagligt att låta en check “bounce”, vad det nu blir på svenska – alltså att en check löses in när det inte finns pengar på kontot. Det kan man hamna i fängelse för, det är jättestrikt här ute.
För ett tag sen så skrev jag ut tretusen checkar (kändes det som) till universitetet då jag har delat upp min årsavgift till en månatlig summa över tio månader. Men så blev det ett fel med den första checken så jag ringde och frågade om jag kunde få komma och hämta den och ge dem andra checkar istället. Det gick bra.
Så idag tog jag en taxi och åkte ut till universitetet för att hämta min check. Dock visade sig universitetets administration från sin allra ljusaste sida då de inte kunde hitta min check. Det tog över en timme för dem att hitta den! Och under tiden fick jag bara sitta och vänta och de sa saker som “Du kan gå, vi ringer dig när vi har hittat checken, vi lovar att inte casha den när vi hittar den”. Sure, men den risken vill inte jag ta med tanke på att ni är skitsnurriga det är olagligt med bounced cheques, jag sitter här och väntar tack.
“Men det kan vara så att vi redan har cashat den”. Ja, men den är ju utställd på morgondagens datum, så hur skulle det gå till? “Men du kanske kan komma tillbaka senare?” Så ni menar att jag ska betala 60dhs för att åka tillbaks till kontoret igen, och sen ytterligare 120dhs för ytterligare en tur & retur resa ut hit för att se om ni “kanske” har hittat min check? Nej tack!
Sen började de gräla med mig om de två nya checkarna och vilket datum de stod på etc. Det spelade ingen roll hur många gånger jag förklarade att jag måste passa in datumen efter när min arbetsgivare betalar mig, de fattade liksom inte. “Men du kan ju bara ändra datumet här på checken, det behövs ingen ny check”. Jag vet det, men problemet är inte huruvida en ny check behövs eller ej, jag kan inte skriva ett datum två veckor innan jag blir betald av arbetsgivaren, då får ni ju ändå inga pengar eftersom checken skulle “bounce”, vad gör det för nytta då?! Vi tjänar ju alla på att de får en check som kan cashas när det finns tillräckligt med pengar på mitt konto, liksom!
Det som stör mig så mycket är att de förväntar sig att jag ska ha tillit till dem, jag ska lita på att de inte cashar min check och jag ska skriva ut en massa “security cheques” på jättesummor som de ska ha “ifall att” men de kan inte visa tillit till mig när jag förklarar att jag måste passa in utbetalningar med inbetalningar. Jag är ingen jäkla bank liksom, jag är en privatperson och kan inte slänga omkring typ sextiotusen kronor bara för att de ska vara anala och ha en check utställd på ett visst datum till ingen nytta.
Till saken hör också att ett av skälen till varför det blivit så besvärligt med checkar daterade hit och dit är att universitetet sjabblade bort min ansökan år 2008 så jag blev tvungen att börja en termin för sent, trots att jag betalat nån gång i augusti 2008, vilket jag gjorde via banköverföring (Gud förbjude!). Sen dess har det varit kaos då ingen verkar fatta att folk kan ha betalat på andra sätt än via check.
Jag fick lida för detta för jag har efter snart ett år fortfarande inte tillgång till universitetsbiblioteket och så vidare, då Finansavdelningen satt stopp för det för att det saknas betalningar som jag faktiskt gjort via banköverföring som de inte registrerat i sitt system (har dock bevisat det för dem nu). Så numera är jag mycket noggrann med att få kvitton och se till att allt går rätt till, deras organisationsförmåga verkar ju inte vara på topp liksom (jag ska inte ens börja snacka om scheman och den så kallade “studentservicen”, jag får hjärtklappning bara jag tänker på det).
Mig ska de iallafall f-n inte jiddra med, jag blir så trött på finansnissar som tror att de kan styra folks liv bara för att de har med pengar att göra, att kräva pengar är inte lika med makt! Så jag grälade tillbaka och gav dem till sist ett ultimatum – acceptera mina villkor eller så avslutar jag min universitetsutbildning här och nu. Eftersom jag vet att de är desperata efter inkomst och inte har råd att förlora existerande studenter (särskilt såna som mig som har ett år av avgifter kvar för dem att klämma ut) så visste jag att de inte skulle våga riskera att jag slutade. Och till sist fick jag som jag ville och de accepterade de nya checkarna. Men det tog banne mig nästan två timmar.
Tur att man är född enveten!
Utsikt från balkongen som jag inte har städat ännu
Åh, första dagen på helgen, gött! Jag gjorde en supergod frukost idag till mig själv (D jobbar). Jag åt en smörgås på mitt hembakade morotsbröd med en skiva kalkonskinka samt en skiva ost. Jag drack starkt Zoegaskaffe och gjorde en smoothie på banan, grekisk kokosyoghurt, pyttelite honung och en jäkla massa is. Det blev supergott!
Nu sitter jag och slösurfar här med mitt kaffe och lyssnar på MTV, ska strax slänga i en tvätt, duscha och göra mig iordning så att jag kommer iväg till universitetet. Första föreläsningen i projektledning med min favoritprofessor vankas och även om jag helst skulle vilja stanna hemma och fnula så ska det bli kul att börja en ny kurs.
På universitetet finns det en emirati-tjej som sitter i studentservicekiosken och svarar på frågor och sånt. Jag vet inte vad hon heter, men hon har lagt mig på minnet för varje gång jag är där ropar hon “Oh, Linda! How are you, what’s happening?!”. Hon kommer ihåg vem jag jobbar för och vad jag håller på med, det är nästan lite scary! Men hon är en söt tjej.
Förra veckan när jag var där viskade hon till mig och frågade om hon fick ställa en personlig fråga, vilket hon naturligtvis fick. “Ja, jag måste bara fråga…vart köper du dina kläder? Du är alltid så snyggt klädd!” Det är nog fjärde eller femte gången jag får den frågan sen jag flyttade till Dubai!
Det är lustigt för jag tänker inte på mig själv som särskilt välklädd. Jag försöker att klä mig så bra som möjligt men urvalet är ju lite begränsat iom. att jag är större än de flesta, så jag känner sällan att jag riktigt kan klä mig precis som jag skulle vilja (men det ska det bli ändring på!). Sen tycker jag det är svårt att känna sig riktigt snygg när man inte är helt nöjd med sin kropp. Dock finns det ju kläder som gör att man slipper fokusera på bitarna som man inte är nöjd med, som the pencil skirt som jag köpte på Åhléns hemma i Sverige. Jag måste säga att jag är skitsnygg i den med ett par fina klackar!
Men ett genomgående tema med nästan alla som frågat mig är att de nog också drar lite större storlekar. Så jag tror att det är så att jag kanske har lite annorlunda kläder mot de flesta tjocka tjejer, och de undrar vart jag får tag i mina kläder just för att jag i stort sett aldrig köper kläder i butiker för större storlekar utan hellre i vanliga affärer. Jag har väl tur som fortfarande drar storlekar som finns på de flesta större klädkedjor som H&M, Debenhams, Monsoon, River Island och så vidare.
En annan grej som jag märkt att andra tjocka tjejer gör är att de gömmer sig, och det gör inte jag. På jobbet har jag dräkt, högklackat och blusar som “alla andra” med lite mer normala kroppar. På gott och ont så undviker jag inte uppmärksamhet med mina kläder. Jag har på mig färg, mönster och döljer inte mina kurvor.
Ibland kanske det ser lite galet ut men överlag så trivs jag mycket bättre med det än att jämt gå omkring i stora täcken som döljer alla dallriga bitar. Mina jeans är hyfsta tighta och klackarna höga! Många skulle nog undvika det om de hade min stora rumpa men jag känner mig mycket snyggare i ett par tightare jeans (så länge de är rätt storlek alltså, inget korvskinn) än ett par baggy. Min rumpa må vara stor men den är iallafall proportionerlig och jag skäms inte över den.
Det kanske är “problemet” – jag skäms liksom inte över mig själv trots att många säkert tycker att jag borde det. Visst vill jag gå ner i vikt men jag är inte helt knäckt för det, jag vet att jag är bra oavsett om jag är tjock eller inte. Och sen är det ju så också att även om jag tappade halva min kroppsvikt så skulle höftbenen och axlarna sitta lika långt ut för det och mina 173 cm krymper ju inte – jag kommer alltid att vara större än de flesta. Men det har jag inget problem med. Jag minns hur det var att vara lite större än alla andra men inte tjock – och gud vilket självförtroende jag hade. Dit ska vi tillbaks till igen!
Nåja, jag lovade iallafall tjejen att skriva en lista på butiker jag brukar handla i, så det ska jag göra innan jag åker iväg också.
Nu – mot duschen!
Igår var det premiär för universitetet. Den här terminen ska jag läsa “Service Procurement & Provision” samt “Project Management & Theory”. På svenska blir det väl ungefär Inköp av Servicekontrakt & Serviceleverans samt Projektledning & Teori. I den första kursen har dock universitetet anställt en VD för ett företag här ute och VD’n är verkligen helt clueless. Han är bra på att snacka och hålla i diskussioner, för det gör han på min industris konferens-circuit runt om i Mellanöstern, men han är totalt superkass på att lära ut någonting.
Jag blir verkligen deprimerad av tanken på att han ska föreläsa, jag vet redan nu att det inte finns nånting han kan lära mig. Det kanske låter arrogant men han snackar så mycket bullshit som vem som helst som arbetat inom vår industri snart inser. Han är en sån där glidare som varit chef och direktör hur länge som helst men som faktiskt aldrig skött en byggnad och därmed är han lite “out of touch”.
Det snackas mycket koncept och teorier men det är inte vad vi behöver, vi behöver lära oss om hur man faktiskt levererar support service, inte ha en timmes lång diskussion om hur vi tror industrin i Dubai kommer att utvecklas inom de närmsta fem åren. Fortsätter han snacka om det nästa gång ska jag påminna honom om att vi läser för ett brittiskt universitet och därmed måste vi kunna FM i England, inte Dubai. Nåja.
Hur som helst kommer jag få läsa mycket på egen hand i Servicekontrakt, men det gör inte så mycket för jag kan redan ämnet då jag arbetar med det varje dag, tricket är ju bara att förstå hur universitetet vill att man ska kunna det, lära sig deras buzzwords etc. Föreläsaren i det andra ämnet är Kursdirektören och honom gillar jag. Han är professor och en mycket lärd man som jag ser fram emot att lära mig mycket av.
Kurserna ligger på tisdagkvällar och fredagseftermiddagar. Tisdagarna funkar bra, förra året låg de på måndagar vilket var synd eftersom det är D’s lediga dag (typiskt att jag måste till Uni den enda kvällen i veckan som vi är lediga tillsammans liksom!) men det känns lite surt att ha ännu en kurs på fredagseftermiddagar (fredagar är ju alltså den första dagen på helgen här nere), i stort sett hela dagen blir ju skev vilket gör att helgen blir kort.
Nåja, jag är glad för att jag kan studera och inte har så jättelångt kvar. När den här terminen är över har jag kommit mer än halvvägs. Jag löste finanserna igår också, jag hade glömt att hela min masters kostar 58,000 dirhams, jag fick på nåt sätt för mig att det var per år och att jag skulle behöva betala den summan igen nu. Men det gör jag ju inte, jag fortsätter med mina delbetalningar på 2,900 dirhams per månad. Det är ju också mycket pengar men det är iallafall mycket mindre än de 6,000 dirhams jag trodde jag skulle behöva betala. Skönt!
Min tenta i Asset Maintenance Management är avklarad. På grund av att jag misstolkat en stor del av projektarbetet kommer den här tentan att motsvara 100% av mitt betyg för modulen, så det var en avgörande tenta. Jag tror det gick okej. Det kändes som om jag iallafall får ett C. Min kollega F, som har 20 års erfarenhet av asset maintenance, fick C på samma kurs. Så ett C för mig vore super – jag har bara tio års erfarenhet och den erfarenheten handlar mer om allmän facilities management, inte AMM.
Nåja, det tar ett par månader att få reda på hur det gick så jag kommer inte att tänka på det. Jag känner iallafall att jag vet hur man sköter assets i en byggnad så på det viset känns det bra. Fast det visste jag ju iof. innan jag började på universtitetet också.
Det var en fantastisk känsla att komma hem efter tentan var avklarad, som ett ok som släppts från mina axlar. Jag lagade lunch/tidig middag åt mig och D (som varit ledig idag) bestående av organisk rispasta med kyckling & svamp. Det var första gången jag provade på organisk rispasta, väldigt lätt och fräsch, inte lika tung som vanlig äggpasta och smakade inte kartong som fullkornspasta. Glutenfri, vetefri, äggfri, kolesterolfri och praktiskt taget fettfri. Rekommenderas!
Sen somnade jag och sov som en stock mellan klockan fyra och sju. Jag tror det var tentan, den stressen som liksom rann av mig gjorde att jag kunde SOVA, äntligen. Det var så otroligt skönt. När jag vaknade åt vi igen, dock en lättare måltid – chicken lettuce wrap, en rätt vi brukade beställa från vår favvo-thai som vi nu rekreerat hemma på egen hand.
Chicken Lettuce Wrap, klassisk asiatisk snabbmat
Det är kycklingfärs stekt med lite vitlök, finhackad svamp (helst shitake) och finhackade groddar i reducerad kycklingbuljong. Vi vet inte exakt vad de har i såsen men vi brukar hälla i lite soja, lite ingefära och lite chili i den reducerade buljongen och det smakar ungefär som take away-versionen. Sen tar man ett halvt huvud isbergssallad och sköljer av blad för blad. De hela bladen är ju som små skålar och rätten består helt enkelt av att man har nån sked kycklingfärs i en liten isbergssalladskål som man äter med näven.
Kycklingfärsröran smakar mycket och de krispiga salladsbladen till är jättegott. En perfekt sen middag då det går mycket snabbt att göra & äta, och den består inte av några kolhydrater, mycket lite fett, inget socker och inga mejeriprodukter. Väldigt lätt men smakar mycket och perfekt “plock” framför teven. Rekommenderas också!
Efter det har vi suttit och snackat, kollat på lite teve, druckit kaffe med mina hemmagjorda ingefärskakor och nu sitter jag har framför datorn med en smoothie gjord på organiska bananer, skitmycket is samt organisk, non-fat blåbärsyoghurt.
Inte för att jag och D är några hälsofreaks men vi har börjat tänka mer på vad vi stoppar i oss. Inte enbart ur viktnedgångssynpunkt (D behöver inte gå ner i vikt, men jag gör, bigtime) men också kvaliteten på maten vi sätter i oss. Vi är duktiga på att laga egen mat och använder oss mycket, mycket sällan av halvfabrikat och sånt, men man kan ju ta det där ett steg längre och försöka få i sig organisk mat och framförallt färsk och fräsch mat – ingen juice gjord på koncentrat (=sirap) eller ägg från hönor som suttit fast i trånga burar.
Happy animals – happy food!
D har nu bänkat sig framför teven då det är både tennis och golfturneringar som han vill se. Det passar mig, nu när jag inte behöver plugga tänkte jag avsluta några tavlor som jag haft på g i flera veckor. Har längtat efter att få måla igen. Imorgon är jag visserligen ledig men måste in till jobbet och fixa några saker. Jag har ordnat tillgång till mina mail via internet så jag kan jobba lite på semestern, vilket har lättat lite på trycket när det gäller att avsluta saker innan jag åker, men det är ändå en del jag bör göra innan jag slutar och jag vill inte sitta på kontoret till åtta på söndag och behöva rusa direkt till flygplatsen. Att offra en ledig dag innan tre veckors semester är ju inte så himla farligt, inte sant?
Jag har inte fått sova på flera veckor. Jag går ju igenom perioder av närapå insomnia då och då, och på senaste har det varit extra jobbigt. Jag är så fantastiskt trött men så fort jag lägger mig och ska sova, går det bara inte. Jag ligger där och vrider och vänder mig, ofta fram till 3-4 på morgonen, vilket betyder att jag inte får mer än 2-3h sömn per natt. Om det bara hände nån gång emellanåt hade det ju inte varit nåt större problem, men natt efter natt blir väldigt svårt att ta itu med efter ett tag.
Igår lyckades jag dock äntligen få en god natts sömn. Jag kom hem nån gång vid 18, ringde pappa (som inte var hemma), intensiv-pluggade i tre timmar inför tentan i asset maintenance management på fredag, gjorde en blåbärs-smoothie till middag och gick och lade mig när D kom hem vid nio. Och sov, sov, sov, sov så hårt att jag försov mig imorse – vaknade klockan åtta!
Idag känner jag mig med min 11h långa, sköna sömn i ryggen som en ny människa. Inga grumliga ögon med påsar under, ingen klumpig, trött koordination och inget behov av att permanent ha en kopp kaffe i näven för att inte somna under ett möte. Jag kan studera Excel-ark utan att siffrorna rör på sig och svara i telefon med rätt namn. Så härligt!
Det var väl-tajmat att jag fick sova just igår kväll också då idag är sista dagen innan tentan. Med all den här sömnen kommer jag förhoppningsvis att orka sitta uppe hur länge som helst ikväll och råplugga projektmappningstekniker, planering av fastighets-maintenance, asset database mapping, hur man väljer fastighetsunderhållstekniker och allt annat jag måste kunna på fredag mellan 12.30-14.30.
Men innan dess ska jag avklara min näst sista arbetsdag innan semestern börjar!
Jag klarade min första masters-kurs! Den hette “Sustainability Practice within Facilities Management” (på svenska är det alltså typ hur man förvaltar fastigheter med minsta möjliga negativa påverkan på den sociala och naturliga miljön) och jag fick betyget B, ett kombinerat betyg för tentan och uppsatsen/projektet. Fan vad gött, på ren göteborgska – jag som satsade på ett C..!
Jag fick iväg mina uppsatser till universitetet, trots dramat med skrivaren på kontoret som inte funkade, taxichaffisen som inte kunde vägen till universitetet (det ligger mitt ute i öknen så är lite krångligt att hitta till) och det faktum att allt blev så sista-minuten. De inlämnades officiellt klockan 15:59. En minut till deadline!
I vanlig ordning så uppstod problem vid inlämningen, då jag av någon konstig anledning inte fanns registrerad som student hos universitetet. Men tack vare snälla och hjälpsamma människor så fixades en registration på bara tio minuter och jag är nu både officiell student och har avklarat uppsatserna på mina första två kurser.
Uppsatserna blev inte jättebra. De är väldigt snygga (jag älskar Mac’s ”Pages” (deras Word) och särskilt deras snygga rapportmallar!) och jag strukturerade dem bra, men innehållet är inte så bra som det borde vara. Det var svårt också att avgöra hur pass detaljerade uppsatserna skulle vara. En skulle vara max 5,000 ord och den andra max 3,000. Briefarna vi fick var väldigt basic, men vi förväntas väl reda ut det på egen hand, det är ju ändå masters-nivå.
Jag har hört att det är studietekniken som är den stora skillnaden mellan en bachelors och en masters (förutom själva examensnivån alltså, det fattar ju jag också!). För en bachelors blir man mer matad mer information som man måste kunna smälta och sortera, medans på masters-nivå så får man reda på vad man bör veta om och sen får man liksom gå och ta reda på allt själv. I ”Sustainability Practice” fick vi höra talas om begrepp som ”the Brundtland report” och ”LEED” och ”BREEAM” men detaljerna får vi liksom luska reda på själva. Det är nog det som är lite ovant för mig som inte studerat på varken universitetsnivå eller till en masters tidigare – svårt att veta exakt vad man bör lära sig när allt talas om i så stora drag hela tiden.
Nåja, ett C duger och är vad jag satsar på. Jag vet att jag inte har en chans att få ett A ändå, så jag är nöjd med att ha försökt nå ett C.
Det var mycket skönt att sjunka ner i tevesoffan ikväll och titta på American Idol och bara vara.
Om det har slutat storma imorgon så ska jag lägga mig vid poolen en lång, lång stund och läsa klart ”The Chinese Seamstress”, en tunn bok jag började på för fem veckor sen som jag sorgligt nog fortfarande inte läst klart. Om det fortsätter att storma ska jag ta itu med lite saker här hemma och förhoppningsvis slappa lite också.
Nu är det dock nästan läggdags. Finally!
Eponine 
Senaste kommentarer