Det har varit mycket på senaste. Och det har inte bara gällt jobbet (som det brukar) utan alla fronter. Visst har det varit mycket på jobbet (mycket draman och politiska spel också, vilket alltid kräver mycket kraft då det inte faller mig naturligt), men också krångligt med det ekonomiska (alla som nånsin behövt betala 6 månaders hyra i förväg på en 20% lägre lön i en av världens dyraste städer, och samtidigt betala huslån i England samt universitetsavgifter på typ 30,000kr vet vad jag menar!) samt mellan mig och D och lite annat.

Den ekonomiska härvan är inte helt över men hyran är iallafall betald och huslånet likaså, vilket underlättar. Alltid skönt att veta att man har nånstans att bo! Om en månad eller så kommer min ekonomi förhoppningsvis “hinna ifatt sig själv” (har lite utbetalningar att inkassera) och jag ser fram emot att kunna boka en resa hem till Sverige samt kanske shoppa en smula. Har ett fantastiskt shoppingsug, har inte shoppat på månader! (“stackars mig” – jag vet hur patetiskt det låter, men jag hymlar och hycklar åtminstone inte med mina patetiska lustar!)

En sväng på H&M eller några billiga smycken skulle räcka. Kanske en sväng på nyöppnade Galleries Lafayette också, mitt favoritvaruhus i Paris som nyligen öppnade portarna för en filial här i Dubai. De brukar har mycket roliga smycken och accessoarer, ofta för en billig penning.

Jag och D är inte världens starkaste par när det blir tufft på olika fronter, vilket i sig har gett skäl till många långa funderingar och tankar kring om det verkligen är rätt. Problem upphör ju aldrig att existera i ens liv, när några försvunnit kommer det ett nytt gäng. Så mina funderingar har kretsat kring om D verkligen är rätt man att dela mitt liv med – är vi bra för varandra när det krisar, är det vi som ska stötta varann igenom livet?

Jag har inte riktigt löst den gåtan ännu. Vi älskar varandra mycket men jag har svårt att känna det där “självklara” ibland. Samtidigt så vet jag att många ger upp för lätt och att man måste arbeta på fin kärlek… det är en lång och svår frågeställning!

På jobbet vet jag knappt om jag ska komma eller gå, ena stunden verkar det där drömjobbet på ett dotterbolag komma allt närmre, för att nästa dag verka väldigt långt bort på horisonten, medans något annat spännande istället dyker upp.

Jag tror mig iallafall ha förtjänat min chefs förtroende nu. I början (när han tog över efter min förra chef vid årskiftet) handlade våra konversationer mycket om att han minsann räknat ut att jag sökte andra jobb (vilket jag inte gjorde) – nu är han lite coolare och har insett att jag faktiskt gärna stannar där jag är och inte tänker dra vid första bästa erbjudande. Och det är ju bra att han litar på mig.

Lägg dock till detta många veckor av sömnbrist och inget roligt att se fram emot (se “ekonomisk härva”), svår hemlängtan och ni har en ångestladdad, stressad, övertrött och gnällig Epo!

För övrigt längtar jag efter att vara kreativ, men i brist på stora målardukar så har jag istället bakat. Mitt första försök till brödbakning blev stenhårda, skorpiga bröd som mest smakade jäst. Men det andra försöket blev ljuva timjanstycken som frusits och numera njuts av regelbundet.

Jag har också bakat kanelbullar – de blev inte riktigt som jag tänkt mig, men smakar gott. Min bror kommer över och hälsar på snart och ska ta med sig pärlsocker till nästa bullbak, sötsaken.

Det blir imorgon bror anländer – väl förberedd på sin systers ekonomiska olycka och inställd på att hänga vid poolen, på vår balkong och ägna en hel del tid åt att dricka ur vårt barskåp istället för att dricka buteljcocktails på exotiska barer som vi gjorde förra gången han var här.

Idag har jag gått upp extra tidigt för att göra mig iordning för en konferens – lyckades tjata till mig ett gratispass som jag nu ska utnyttja. Många vänner och kollegor inom industrin ska medverka och det ska bli intressant både att lyssna på vad de har att säga samt att tjata lite över den goda lunchbuffén de har på konferensstället.

Ikväll är det min industris årliga “awards ceremony” – vi snackar balsal med black tie, tre-rätters och mycket champagne. Mitt företag är inte inblandat men jag har återigen fått en gästinbjudan (gratis) så jag ska gå dit och förkovra mig, iklädd mina guldskor. Ska bli roligt faktiskt, ska träffa lite folk jag inte sett på länge, dricka mycket champagne och nätverka.

Sen är det “back to the grind” och mys med bror som ju anländer redan imorgon. Ska se om jag kan ta nån dags ledighet i samband med helgen kanske, och få ihop lite kvalitetstid med bror.

Nu ska jag avsluta njutandet av mina timjanstycken samt min andra kopp Zoegas, och sedan slänga på kavajen, leta rätt på ett par skor som matchar dagens outfit, byta handväska och sedan springa förbi bankomaten innan jag tar en taxi till konferensen. Adjö!