You are currently browsing the category archive for the ‘Hemmet’ category.

Har avklarat två superjobbiga dagar på Dubai Mall nu med intensiva förhandlingar om vartannat. Det är förhandlingarna för världens högsta byggnad som avklaras – den öppnar ju den 2 december så det är sista chansen nu att få ihop allting och se till att vi kan ro iland det här projektet. Jag har haft huvudvärk två kvällar i rad, så intensivt är det. Min hjärna känns helt överkokad.

Förhandlingarna hålls i våra kontor i Dubai Mall då själva tornet är en byggarbetsplats fortfarande och det skulle bli krångligt att få in och ut alla kontraktörer som kommer och förhandlar (man måste ha på sig bygghjälm, stålhätteskor etc.), plus att det ju är ordentliga lokaler i Dubai Mall och vi  kan få kaffe och sånt serverat – viktigt när man har förhandlingar i flera timmar åt gången.

Idag var D’s lediga dag så han mötte upp mig på Dubai Mall efter att jag slutat och vi käkade middag på Chicago Grill (inte särskilt flådigt ställe i amerikansk steak diner-stil, men det är mysigt att sitta i bås och äta på tu man hand) och vi köpte sedan två lampor till vardagsrummet.

Vi kopte en taklampa som vi ska ha ovanför matbordet samt en myslampa som vi ska ha i bortre fönstret. Taklampan måste nog sättas upp av en elektriker dock, vi skulle säkert fixa det på egen hand om vi verkligen satte oss in i det, men det kostar ju bara ett par hundra att få hit en elektriker som gör det ordentligt – vi kollade lite snabbt på the wiring som sitter i taket och jag var totalt lost, såg mycket komplicerat ut! Min pappa visade mig nar jag och D bodde i England hur man ska göra för att koppla ihop existerande taksladdar med de nya i lampfästet, men jag vågar inte ge mig på det här, så en 200-kronors elektriker får det bli.

Nu har jag precis pratat en stund med fina S som ringde ifrån Göteborg och berättade om jobbsökande och allt annat. Så mysigt att snackas vid, vi har fått till en ganska regelbunden telefonkontakt nu när hon bor i Göteborg och har fast telefon, det är kul. Innan har hon bott lite mer tillfälligt i London, Dublin etc. så det har blivit lite sporadiskt. Skönt att kunna snacka lite mer.

Jag har precis bränt de första fem avsnitten på säsong 3 av Gossip Girl och hällt upp ett fotbad med sköna Molton Brown-produkter, ska bli skönt efter en lång dag i högklackat. D ligger inne i sovrummet med laptopen och kollar på dåliga 60-talsfilmer, det får han gärna göra ensam. Nu ska jag hoppa i fotbadet och se vad som hänt på Upper East Side sen sist…xoxo!

Jag har roat mig med att göra moodboards för de olika rummen i var lägenhet. De är ju alla möblerade redan men i många av rummen saknas dekoration helt och hållet. Vårt extrarum har en säng, en byrå, ett skrivbord och två bokyllor men inga gardiner, ingen taklampa, inga fina mattor osv. Samma sak med vardagsrummet – vi har två soffor, ett soffbord, en matta, en teve, en tevebänk och en lampa men inga fina saker, ingen konst och inga gardiner och inget som lyfter rummet helt enkelt.

Etersom vi kunde ta med oss så lite över hit från England så fick vi ju köpa nästan alla möbler från scratch när vi kom hit. Det enda i möbelväg hemifrån är väl soffan, samt byrån och bokhyllorna i extrarummet. Resten har vi köpt – andra soffan, matbordet & stolar, soffbord, teve, tevebänk, säng, sängbord, skrivbord, dator, byrå i sovrummet och så vidare. När man köper ett helt bohag på det viset (allt inom loppet av typ 2 veckor också, man tröttnar snabbt på att sova utan säng…) men vet med sig att man nog inte tar med sig allt hem igen (vi har ju t.ex. redan ett jättefint gammalt skolskrivbord som står på D’s föräldrars vind) så blir det ganska basic grejer man köper, och vi har ju fokuserat på att saker och ting ska vara funktionella. Vi har tänkt ”vi behöver en säng” inte ”låt oss dekorera ett rum”.

Så inför min och D’s upprustning av vårt hem nu i höst, då vår plan är att göra det lite mysigare, har jag satt mig ner och sketchat lite på ungefär vad som saknas i möbelväg och hur vi kan göra det mysigare med små medel. I vardagsrummet behövs en avställningsyta och lite dekoration. I extrarummet behöver vi köpa ett nytt skrivbord och en skrivbordsstol (den nuvarande är på permanent lån från matbordet, så det står alltid bara tre stolar runt matbordet, vilket irriterar mig), till exempel.

På min ”moodboard” har jag samlat färger, former och nyanser som jag tycker om och som skulle få rummet att ”samlas”. Jag kommer ju antagligen inte att hitta exakt samma prylar när vi shoppar, men jag ska ha med mig moodboarden när vi shoppar så att vi kan avgöra lite angående färg, form och material på sakerna vi köper, så att det blir enhetligt. Den är som en slags referens för hur färgsättningen ska gå i rummet, med rummets existerande möbler redan i åtanke.

Jag har haft mycket besvär med det där, för färgsättningen i till exempel vardagsrummet är redan svår. Det finns redan brunt, grått, trä och lila där och då får man ju akta sig för att introducera ännu fler färger om man vill undvika att det ser ut som ett barnrum – fast jag tycker ju om färg och vill inte leva i någon beige värld. Men hur gör man det färgglatt utan att det blir dagisvarning? Och hur introducerar man mycket färg utan att dämpa rummets sköna ljus?

För de som är intresserade av hur det blev finns moodboarden för vardagsrummet och extrarummet nedanför att se! Självklart ska jag också publicera lite bilder på rummen när de är färdiga.

Moodboard Liv Room

Moodboard Spare Room

Jag surfar inredning och planerar för framtiden för att ta mig ur vardagstristessen. Har sedan jag såg Kartell-butiken på Jumeirah Beach Road utvecklat ett starkt ha-begär. En lila FLY skulle vara så fin ovanför vårt matbord. Jag är egentligen ingen plasttjej, tycker bättre om att inreda med naturliga material. Men det är nåt med formen, lystern och färgen. Kanske…

1530_2

D och jag är verkligen experter på vardagsdramatik. I vårt liv är inget lugnt, det är alltid nåt på g.

Nu tror vi iallafall att vi lyckats lösa bostadsfrågan. Vi har ju varit på väg att flytta till en annan lägenhet som är mycket billigare än vår nuvarande, bara ett par hus bort. Dock har vi under tiden fortsatt att förhandla med vår nuvarande hyresvärd. Sista budet är att han sänker hyran med ca 100,000kr om året från och med 26 April, då nästa 6-månaders hyresbetalning ska in.

Vi har räknat på det hela. Vad hyresvärden nu budat är en hyra som ligger på samma nivå som hyresmarknaden. Hyran på det andra stället är lite lägre, men det finns anledningar till det. Och lägger vi på månadshyran vi skulle behöva betala här som straff för att vi brutit vårt kontrakt, samt flyttkostnader etc., sa tjänar vi ingenting på att flytta mot att stanna här till den lägre hyran. Så det ska vi göra, tror vi.

Både jag och D är jättelyckliga för att vi äntligen vet vart vi ska bo. Livet i limbo-land var inte roligt.

Det har varit en skön dag idag. Fick mycket gjort på jobbet utan att vara uppjagad eller stressad. Kunde jobba över till halv tio då D är ledig idag och således kunde han ta hand om katterna. Det betydde att jag fick ur vägen en stor grej som kommer att underlätta framöver. Min chef var på gott humör och pinade mig inte mer än vanligt. Perfekt.

Min och D’s nästa hyra ska betalas om några veckor. När vi flyttade in betalade vi 6 månader i förväg och nu är det alltså dags igen. Dock har hyresmarknaden i Dubai ändrats mycket under de senaste 6 månaderna i och med finanskrisen, så vi har haft lite lösa planer på att kanske säga upp vårt kontrakt istället.

Gör vi det får vi ett ”straff” på en månadshyra. Men med tanke på att hyrorna gått ner nästan 50%, tjänar vi på att ta det straffet och skaffa en annan lägenhet till ett mycket bättre pris, jämfört med att stanna där vi är nu och betala en dyr hyra.

Idag tittade vi på lägenheter, eller rättare sagt så tittade D på lägenheter under dagen som han sedan visade mig under en galen halvtimme mellan att jag officiellt slutade jobbet och började arbeta övertid. De låg allihop i ett nybygge jämte vårt nuvarande hus, så vi skulle bara behöva flytta över gatan. Alla tre lägenheterna vi såg var större än vår nuvarande, och kostade ca hälften så mycket.

Vi har lagt ett bud på en av dem (här ute får man ju bjuda på hyran, precis som när man köper en lägenhet), en trea med utsikt mot samma golfbana som vi ser från vår nuvarande balkong, fast två byggnader bort. Den är ljus och fräsch och har mer förvaringsutrymme än den nuvarande, vilket är ett plus. Köket är mindre och även sovrummen, men det spelar inte så stor roll, huvudsaken är ju utrymmena man rör sig i alternativt förvarar saker i – och priset!

Vi har också ringt och pratat med vår hyresvärd. Han säger att han förstår att marknaden ändrats och att han är villig att vara flexibel, men frågan är ju om han tänker vara flexibel nog att sänka hyran med nästan 50%. Skulle inte tro det. Han skulle iallafall ge oss ett erbjudande om rabatt på hyran imorgon, när han hunnit tänka över saken.

Så vi får väl se vad som händer. Inte nog med att jag måste plugga till mina första två tentor på masters programmet inom de närmsta två veckorna, nu kanske vi måste flytta också! Nåja, det är ju självförvållat.

Nej, nu ska jag göra ett par internetärenden till (räkningar), dricka klart min kanna hemmabryggt, morockanskt mintte och sen hoppa i säng med två håriga katter och en hårig man!

Temperaturen i Dubai börjar stiga igen. För nån månad sen var det 20-25 grader, nu är det runt 27-30 varje dag. Det är dock tack o lov ganska torrt fortfarande. Jag vet inte exakt vad luftfuktigheten ligger på, men det är tydligt att det inte är 80-90% som det kommer att vara om några månader. Då är det runt 45 grader också. Något att se fram emot.

I övermorgon kommer min pappa och faster hit, de ska stanna i två veckor. Jag har verkligen längtat, jag har turen att ha en familj och släkt som står mig mycket nära och vi har ett väldigt naturligt sätt att umgås på. Det är inga obekväma stämningar, gammalt groll eller sura miner när vi träffas, vilket jag förstår kanske inte alltid är så vanligt i andras familjer (D’s familjeträffar är till exempel som ett avsnitt av Eastenders med intriger, vendettor och hemligheter, vilket är ironiskt eftersom de alla kommer från det riktiga East End också!).

Hur som helst, nu har jag dammsugit, bäddat min fasters säng (hade tänkt att pappa skulle få soffan, vi har en jättebekväm bäddsoffa nämligen) och ÄNTLIGEN tvättat trehundra tvättar. Vår tvättmaskin gick sönder för ca en vecka sedan men igår blev den efter mycket om och men fixad, så nu har den – bokstavligt talat – gått varm två dagar i rad. Jag och D måste kört sju tvättar på två kvällar, och vi har fortfarande värsta tvättberget kvar. Vi är väldigt bra på att skapa tvätt.

Får nog sluta svamla nu, klockan är kvart i elva och jag ska dra mig till sängs. D är på Dubai Tennis Championship med sin kollega. Vi skulle egentligen gått tillsammans, men så råkade jag boka in en leverans till ikväll (balkongfåtöljerna jag köpte i veckan) så jag fick stanna hemma och vänta på den. Men så har jag ju supermysiga balkongfåtöljer också, så jag är inte ledsen för det (plus att jag varit på Wimbledon och det har inte D, tennis-fanet, så jag vinner iallafall).

Adios!

I torsdags förra veckan arbetade min f.d. chef sin sista arbetsdag. Vi hade en liten avtackning för honom på jobbet och min chef – en välkänd, internationell talare med över 30 års erfarenhet – överraskade oss alla med att gråta som ett litet barn när han skulle tacka oss för allt vi gjort under hans två år hos företaget. Det enda han fick fram var ”You’re such a great team, the best…” innan han började böla. Stackarn, jag tyckte verkligen synd om honom. Uppenbarligen ville han inte sluta här, men det visste nog de flesta redan.

På kvällen hade han leaving drinks på en bar i Westin Hotel, nära Dubai Marina. Hela vår industri var där. Kvällen var rolig, jag och tre andra tjejer var ”honourary boys” på vad min chef kallat en ”boys night out” för att fira hans nya jobb. Jag gick dock hem ganska tidigt vid halv tio nån gång, kände mig trott och hängig.

Och mycket riktigt, nästa dag vaknade jag med jordens jätteförkylning. Jag hade känt mig trött och lite småförkyld hela veckan, men i fredags bröt det alltså ut ordentligt. Huvudvärk, jättesnuvig, nös stup i kvarten, hes, hostig, lite febrig och så vidare. Jaja.

Jag lyckades iallfall masa mig iväg till Festival City där jag shoppade loss. Jag köpte endast en sak till mig själv, en klänning på Monsoon som såg ful ut på galgen, men som jag misstänkte var den jättefin på. Perfekt att ha på Valentine’s Day om några veckor samt på min industris galakväll som jag tror blir av i februari.

Jag köpte en hel del mysfaktor till vårt hem. Till favoritköpen hör en ny vardagsrumsmatta från en mattbutik i Festival City, den är lite annorlunda och jättemjuk att gå på. Andra favoriter är en sovrumsbyrå (äntligen har jag nånstans att ha toppar och tröjor!), fräscha gardiner samt en hallspegel (äntligen kan jag spegla hela mig, och inte bara överkroppen).

Tyvärr hittade jag inga fina lampor eller lampskärmar till taklamporna, ska försöka hinna iväg till Mall of the Emirates i veckan där de har en del bra inredningsaffärer. Hittade inte heller någon bra matta till matbords-delen av rummet, så det ska jag jaga vidare efter.

Gårdagen spenderade jag med att städa, vilket tog hur lång tid som helst. Jag dammade och moppade i kanske 30 minuter innan jag fick sätta mig ner och andas, dricka vatten och bara ta det lugnt eftersom jag mådde kasst pga. förkylningen, sen upprepa sama cykel igen. Jag började städa nån gang runt klockan tio på morgonen och var klar vid sju-snåret på kvällen. Det var asjobbigt i samband med förkylningen, men skönt att få det gjort.

Idag är en viktig dag både för mig och D – han spelar i en turnering och jag ska till universitetet för första gången. Jag började ju aldrig i höstas eftersom det blev alldeles försent när de väl irrat omkring med min ansökan och låtit bli att svara på mina mail och telefonsamtal i några veckor. Så idag är första dagen, klockan 18 ikväll ska jag dit på introduktion och få hjälp med att välja mina kurser. Jag är lite nervös men det ska också bli roligt naturligtvis.

Eftersom vi är så himly busy på jobbet just nu känns det lite som att det sista jag vill göra är att studera också, men jag intalar mig själv att det kommer bli kul när jag väl börjar. Det positiva är att jag studerar något jag arbetar med varje dag, så mycket av det kan jag säkert redan. Det enda jag är lite nervös över är att jag aldrig studerat på masters-nivå förut och jag har ingen aning om hur intensivt eller inte det kommer att bli. Sen kommer det bli lite krångligt med logistiken också och försöka få tag i en taxi under rush-hour samt böneutropen och åka 30-40 minuter till universitetet flera gånger i veckan, men jag får säkert in en rutin på det med.

Det blir bra… intalar jag mig själv!

Mitt och D’s hem är inte särskilt mysigt. Vi har fortfarande flyttlådor lite här och var och en akut brist på förvaringsutrymme (våra garderober är visserligen större i den nya lägenheten, men de har inte samma käcka hyllor och lådor som de hade på Palmen utan mest utrymme för att hänga saker på galgar).

Vi fick slänga vår vardagsrumsmatta för att Cookie kissat på den och har i stort sett inga mattor nånstans. Vi har knappt några tavlor uppe, inga gardiner och i taket hänger nakna glödlampor utan någon lampskärm. Vi har ingen direkt mysbelysning och ingen bra förvaring i badrummet. Kort och gott så behövs det ”mysas till” lite.

Så nu i helgen ska jag iväg och shoppa lite mysfaktor. Vi snackar mattor, lampor, lite konst, gardiner, kuddar och eventuellt också en byrå och ett skåp till sovrummet. Det ska bli jättekul! Jag har skrivit listor på vad vi behöver, tänkt färgskalor, drömt och planerat.

Bäst av allt är att jag ska göra detta ensam. Det fanns en tid då jag och D gjorde en poäng av att alltid åka till varuhus tillsammans. Det var en fin, rosa-kantad molnig intention men i verkligheten så leder det bara till gräl, tjureri, irritation och slöseri med tid.

Jag tycker om att gå omkring och känna hur mjuka kuddarna är, lukta på doftljus, passa ihop olika lampbaser med olika skärmar, jämföra tavelram A med ram B och så vidare. D vill, på typiskt manligt manér, gå in i en affär, plocka ihop det vi ska ha och gå ut igen. Maratondagar på Ikea blir han mest trött, irriterad och tjurig av (precis som min pappa, som brukade sitta i en parkerad bil i timmar när vi åkte till Ikea när jag var liten, hellre än att hänga med in i butiken…).

Så nu är det jag som shoppar mysfaktor på egen hand. Jag ser verkligen fram emot att få en hel dag själv att strosa omkring och känna på saker och jämföra precis hur länge jag vill, utan att nån tjatar om att man ska bestämma sig så att vi kommer därifrån nån gång.

Och bäst av allt är att D ska komma och hämta upp mig från möbelaffärerna när han slutar jobbet, så jag slipper frakta hem allt ensam i en taxi (av nån anledning blir taxichaffisar sura när man halar in 2m långa mattor och breda hyllplan på deras lädersäten!).

Bring on mysfaktorshopping!

Flytten är avklarad. Det tog 8 gubbar mellan halv tio på morgonen till halv sju på kvällen att flytta över våra saker och bygga ihop saker som sängar och soffor. Dock fick de komma tillbaks nästa dag för att sätta upp vår teve. Teven är en platt-teve och de behövde annorlunda skruvar eller vad det nu var, men nu sitter den där den ska iallafall.Vi har några småsaker kvar att hämta i den gamla lägenheten, lite grejer från kylen som blev kvar, mitt smink (har inte kunnat sminka mig på två dagar – shockvågorna går fortfarande genom kontoret!), en dörrmatta och så vidare. Vi tänkte åka förbi ikväll och hämta sakerna och lämna nycklarna hos Security, sen ordna städning följande dag för att till sist kunna avsluta alla konton (de behöver ju el och vatten för att städa!).

Under dagen då vi flyttade jobbade jag och D organiserade det hela. Det gick faktiskt bra, jag trodde han skulle ringa mig stup i kvarten men de senaste 10 årens investering i att förvandla det bortskämda ensambarnet D till en lite mer självständig, modern man verkar äntligen ha gett avkastning – han ringde bara en gång!

Jag hade inte kunnat sova natten innan dess, så under morgonen hade jag redan varit vaken i 24 timmar och var väldigt, väldigt slö. Men jag insåg snabbt att för att kunna hålla mig vaken var jag tvungen att göra saker, så jag tog tag i lite ärenden under arbetsdagen.

Under min ”arbetsdag” tog jag mig alltså igenom Dubais byråkrati. Man kan knappt göra nåt online utan måste åka ner till kontor med kopior på ens pass, visum, hyreskontrakt, hyresvärdens köpekontrakt, hyresvärdens bevis på betalning samt hyresvärdens pass. Allt detta för att öppna ett nytt konto!

Jag åkte ner till DEWA (Dubai Electricity & Water Authority) och öppnade ett nytt konto samt betalade min deposition – det tog nästan en timme. Jag åkte till Mall of the Emirates där jag köade i en timme för att få flytta mitt IT-konto till den nya lägenheten, det vill säga telefoni, satellitteve och bredband (uppgraderade bredbandet till 12 mbps också!), allt som allt tog det 1h 40 min och det kommer inte att vara live förrns nästa söndag, så tills dess är vi internet, telefon och teve-lösa.

Sen jobbade jag en stund och faxade också iväg beviset på DEWA-betalningen till kundtjänst så att de kunde skicka ut en ingenjör att koppla på vatten och el (min nya bostad har alltså byggts av mitt företag, och sköts av min avdelning!).

Efter någon timme tog jag en taxi ut till Jebel Ali för att köpa ett nytt simkort enligt en viss specifikation, ämnat åt en Blackberry som min chef tvingar mig att skaffa. Det tog också nästan en timme. Sen avklarade jag ett bankärende och åkte tillbaks till kontoret, bekräftade med kundtjänst ang. el & vatten och åkte sedan ”hem” för att packa upp köksprylar i ca tre timmar, innan vi åt middag och jag kunde gå och lägga mig!

Snacka om att jag var helt utmattad när jag väl kom i säng, efter en sån intensiv dag och efter att ha varit vaken i över 36 timmar. Helt galet.

Men sen dess har jag spenderat ytterligare ett dygn i lägenheten, efter att ha sovit ordentligt, och det var enbart roligt. Vi har soffmöbler på plats, matbord och stolar, balkongmöbler, de flesta köksgrejerna (förutom ca 2,5 flyttlådor) samt toalettsaker. Vi har dock sovrummen kvar att göra samt alla kläder och sängkläder och sånt.

Det är dock bara roligt att komma iordning och beundra vårt nya hem. Vår hyra utbetalades häromdagen så nu finns det banne mig inga hinder ivägen för att vi ska trivas i den nya lägenheten.

Jag hoppas på att få tid att ta ett dopp i vår nya pool imorgon kväll eller till helgen. Can’t wait!

Foton, som utlovat! Ni kanske inte alls är intresserade – kanske är det bara jag som är barnsligt förtjust i att se hur folk bor? Yrkesskada, månne!

Ena änden av det avlånga vardagsrummet.

”Luckan” till höger går in till köket, så i den här ändan ska vi ha vårt matbord.

Fönstrena vetter ut mot golfbanan, det närmre är balkongdörren.

Motsatta ändan av samma rum. Här ska vi har soffa, teve och sånt.

Knepig vinkel, eller hur?

Trekantig balkong! Men visst har vi en grym utsikt?

Ena halvan av köket, med ”luckan” till vänster som alltså vetter ut mot matplatsen.

Eponine

28-årig göteborgska i Dubai, befinner sig mitt i karriären med världens högsta byggnad som arbetsplats.

Kategorier

Arkiv