eponine.se


I skrivande stund.

I skrivande stund. Försökte se snäll ut, ser mest gammal ut!

Åh, busy, busy dag. Vaknade halvdöd imorse, trots att jag fick 9h somn var jag helt slut. Kanske var det rödvinet? Men jag drack bara ca 4 glas. D hade iallafall dukat upp frukost och gjort kaffe och grejer, vilket var mysigt. Vi åt frukost och satt och snackade världsnyheter i några timmar. Sen fick jag boka en taxi, hoppa in i duschen och göra mig iordning för uni, i den ordningen.

Jag åkte iväg och var på uni 13.30 och satt i lektioner till kl 17. Efteråt fick jag någon minut ensam med professorn som berättade att jag fått ett B i Asset Maintenance Management, wohoo! Han trodde iallafall att det var ett B, ”whatever it was, you scored really well on your exam” sa han. Så det låter ju bra. För att sikta på C:n får jag bra betyg! Det leder ju iof. till att jag önskar jag siktat lite högre, men å andra sidan så spelar det ju mindre roll exakt vilka betyg jag får på individuella kurser, en masters är ju ändå en masters tycker jag.

Sedan dess har jag varit och handlat och har lagat ugnsbakad john dory med tärnad timjanpotatis, fräsch persiljesallad med orangea tomater samt sås på vitt vin, citron och örter. Jag hade hoppats på en mysig kväll tillsammans men dessvärre urartade vår middag och jag och D hade värsta jättegrälet, inte särskilt kul. Det händer ju titt som tätt; jag hade inte varit lika besviken om vi verkligen varit arga, men våra jättegräl bottnar oftast i pyttesaker vilket gör mig lite orolig.

Vi får väl se vad som händer. Imorgon ska jag iallafall iväg till tornet och jobba och sen till Ikea. Hade hoppats på lite sol vid poolen men det hinner jag inte. På söndag är jag ju dock ledig för F1 så jag ser fram emot att iallfall catch up on some sleep den här helgen. Nu ska jag vara ohälsosam och ta mig ett par chokladbitar och en kopp te och pula lite med min nya blogg!

 

Thaimat och merlot

Thaimat och merlot i mina fina, gammeldags vinglas från Zara Home

Torsdagkväll chez D och Epo och vi är alla nöjda och glada. Vi har skrivit på ett kontrakt med vår hyresvärd för ytterligare ett år i lägenheten med en förmånlig hyra som är exakt 48% lägre än den vi gick med på för ett år sen. Yay for deflation! Vi betalar den dessutom varje månad numera, inga jobbiga checkar på 6 månaders hyra i förvägoch sån skit. Ingen som inte bott i Dubai kan nog fatta vilken stor grej det är att få betala hyran månadsvis. Så jäkla gött. Jag känner ingen annan som gör det.

Jag har jobbat hårt i tornet den här veckan och D har jobbat hårt på golfklubben. Han kommer tjäna extra mycket pengar den här månaden då han ska coacha på en golfturnering. Sen lyckades han sälja våra biljetter till morgondagen på F1 i Abu Dhabi för 1,000 dirhams, och det är ju ändå tvåtusen spänn! Så nu har vi biljetterna kvar tills söndag och pengar i fickan att spendera på F1-lunch och lite souvenirer, gött! Fantastiskt att få grand stand tickets gratis och utan att ens behöva betala bensinen för bilresan dit – det står ju förtjänsten på morgondagens biljetter för, gott och väl!

Jag var hos frisören idag och slingade håret, mycket härligt. Jag känner min colourist ganska bra nu då jag gått till henne sen jag kom hit till Dubai. Hon var också ny i Dubai då så vi har liksom följt varandra lite och idag tjattrade vi på som två tjejkompisar, vilket var kul. Hon sa till och med på slutet när jag gick ”it was really good talking to you today, you made me feel so much better!” vilket kändes fint! Hon är en supersnäll tjej från Skottland och vi snackade länge om hennes singelliv och om hur jag och D träffades, vilket trots att vi båda är ganska oromantiska var ganska romantiskt…

Jag köpte också upp mig på mitt favoritschampo samt mitt favoritbalsam som de för en gångs skull hade i lager. Härligt. Rent, mjukt svall igen.

Jag fick undan en hel del på jobbet (jobbade i tornet idag) och fick skjuts hem med Chris. Det är alltid trevligt med skjuts för en enkelresa med taxi kostar ändå ungefär 40 dirhams. Det blir ca 150-170kr om dagen i bara taxiresor till och från jobbet, så skjuts är tacksamt mottaget. Och innan ni förfasas över min lathet så finns det inget alternativt färdmedel – Dubais nya metro stannar än så länge inte hos mig och inte vid tornet, så för mig utan körkort är taxi det enda alternativet.

Här hemma har jag och D käkat thai-takeaway (goong pik pao med räkor för min del) och druckit rödvin. Det blev ingen Beyoncé för grindarna till konserten stängde kl.18 och då vi båda inte var på väg hem förrns efter 18 var det ju ingen idé att ta oss till Abu Dhabi.

Vi känner oss båda dock bättre till mods än på länge; vi är glada för att vi får en dag tillsammans på F1 på söndag och för att vi fått hyreskontraktet ur vägen och har lite pengar att röra oss med igen. Inte mycket, men mer än på länge. Först i December kommer jag vara back on track igen då jag betalat hela min universitetsavgift och tjänar min fulla lön. Det ser jag fram emot. Min julklapp till mig själv ska bli en shoppingkavalkad på Dubai Mall. Jäklar, vad jag ska shoppa!

Imorgon är det dock universitetet som vanligt samt frukost med D på morgonen. Det har blivit en liten tradition nu att han försöker börja jobba lite senare varje fredag så vi får en helgfrukost tillsammans. Mysigt. På lördag ska jag åka till tornet och jobba undan lite grejer och sen åka till Ikea och köpa upp mig på lite behövligheter till hemmet. Inga möbler, bara toalettborstar, ljus, ramar och såna grejer. Kanske lite gardintyg dock.

Ska åka dit själv och botanisera, ska bli underbart att slippa D’s suckar och stön. Ibland får man bara bita i det sura äpplet och inse att det inte funkar att göra ALLT tillsammans. Diplomacy och conflict avoidance – två saker jag lärt mig att bemästra sen jag fick en arabisk arbetsgivare…

Ha en härlig Halloween-fredag imorgon, fina läsare!

Yas Race Course i Abu Dhabi

Yas Marina Circuit i Abu Dhabi

 

Jag och D ska gå på Formel 1 i Abu Dhabi i helgen. Min pappa är ett die-hard F1-fan (all motorsport egentligen tror jag!) och när D fick nys om att han kunde få några biljetter av en golfkund så sa han genast ja, då han vet om vilket fan pappa är. Jag nämnde det för pappa men dessvärre fick vi inte biljetterna i näven förrns idag, lite sent att boka pappas biljett liksom. Eftersom det inte var någon nära vän vi fick biljetterna av, visste vi inte riktigt om vi kunde lita på honom eller inte och boka en biljett åt pappa i förväg, så det blir inget F1-besök med pappa i år.

Men kanske nästa år, papps?

Vi har fyra-dagars biljett som ger oss access till allt, till och med pit-access tror jag. Imorgon kväll är det Beyoncé som står för underhållningen, vi ska verkligen försöka köra bort till Abu Dhabi efter jobbet och kolla på henne. På fredag och lördag kommer vi inte hinna åka dit men på söndag har vi båda tagit ledigt för en heldag med F1, det är även själva race-dagen. Ska bli kul, jag är måttligt intresserad av motorsport men det här är ju ett världsevent så det ska bli jättekul tycker jag! Kul också att ha något att bryta tristessen med…

Veckan på världens högsta byggnad har varit underbar. Jag älskar hela grejen – allt från att numera kunna rutten genom Dubai Malls bilparkering till den hemliga ingången till tornet via en brandtrappa, till alla galna möten med galna människor till alla behind-the-scenes-grejer jag får vara med om. Ena stunden letar jag efter specifikationer på visslor på nätet för att nästa minut tjingsa på Jimmy Carter (f.d. president i USA) som kom förbi och kollade in stället.

Jag har jobbat som tusan men å andra sidan tror jag att jag imponerat på generaldirektören och skaffat mig en given plats i teamet. Kontoret är ironiskt nog i källaren, synd med tanke på utsikten vi kunde haft! Men det är klart att det är utsikten som är the commodity, och inte kan vi förvaltare sitta och humma på den inte.

Jag har kommit fram till en insikt om mitt liv och varför jag känner mig både stressad, rastlös och som om jag aldrig får nånting gjort i mitt privatliv. Jag får aldrig någon lugn tid längre. Under tidigare perioder i mitt liv kunde jag lätt ägna någon timme åt att läsa senaste Marie Claire med en kopp te eller prova ut nya klädkombinationer eller andra totalt meningslösa men avkopplande aktiviteter.

Jag minns inte senaste gången jag läste Marie Claire. Jag köper varje utgåva men hinner aldrig läsa dem, om jag inte går ner till poolen, vilket jag bara börjat göra nyss på grund av det extrema vädret här nere över sommaren.

Jag har fortfarande en bilaga från The National i söndags ihopvikt i min Mulberry för att jag så gärna ville läsa en artikel där i (men har inte hunnit). Jag har så många idéer till tavlor jag vill måla och små projekt här hemma, som jag aldrig hinner fullborda.

Jag har inte träffat mina kompisar i Dubai på hur länge som helst och har inte varit på ett networkingevent på säkert 6 månader. Kort och gott så är det astråkigt och jag känner hur bristen på “egen tid” får mig att krypa på väggarna.

Mina veckodagar innebär att jag klämmer in så mycket arbete som möjligt innan jag måste åka hem och mata katterna (vilket på sätt och vis är bra, innan vi hade katter satt jag på kontoret till 8-9 nästan varje kväll). Kommer hem, matar dem, slänger in en tvätt, viker en tvätt, rensar kattlådan, lagar middag, äter middag, laddar diskmaskinen, säger hej till D när han kommer hem, går och lägger mig. Kul.

Mina helger ägnas mest åt universitetet (lektion fredag eftermiddag), att plugga, att städa och eventuellt ett poolbesök. Det är ju inte fy skam att kunna ligga vid poolen på helgen men eftersom jag tycker det är så otroligt tråkigt att sola egentligen (jag vill ju mest bara bli brun) så är det inte direkt avkopplande.

Nåja, jag ska inte klaga. Men jag önskar att jag fick tid att göra mer egna grejer, pula med lite projekt och fila på saker jag vill skapa, som mina tavlor och bokidéer jag får ibland och så vidare. Kanske när jag flyttar till Sverige..?

D ringde just. Ett stort, kommersiellt flygplan har precis kraschat på hans golfbana, han stod bara 200m bort när det hände. Tydligen är alla ombord döda. Gud vad hemskt. Undrar vilket flygbolag det är.

Uppdatering: Det var ett sudanskt transportflyg, alla 6 ombord omkom. Det kraschade strax efter att det lyft från Sharjah Airport, och landade ca 50 meter från fjärde hålet på D’s golfklubb…

Image Credit: Oliver Clarke, Gulf News

Image Credit: Oliver Clarke, Gulf News

Idag har jag avverkat min första dag på världens högsta byggnad. Dock fick jag sitta i några timmar i Dubai Mall’s kontor för min PC funkade inte förrns klockan fem på eftermiddagen, så hade jag inte knallat över till Dubai Mall hade jag inte kunnat kolla min mail på hela dagen.

Det var en bra dag, jag tror jag kommer att kunna göra lite skillnad på tornet iallafall. De behöver min hjälp och jag vet hur jag ska hjälpa dem. Hoppas det går vägen.

En händelse idag var lite bisarr. Generaldirektören kom rusande och ville dra med mig in i ett möte helt plötsligt. Han ville att jag skulle summera statusen på en upphandling jag håller på med åt dem. Jag klev in i mötesrummet utan att egentligen veta vad mötet handlade om och satte mig ner på första bästa stol jämte en man jag aldrig sett förut.

Jag gjorde min lilla grej och uppdaterade alla om det senaste kring upphandlingen. Mannen bredvid mig visade sig vara någon slags chef för ett hotell som ska öppna inuti tornet. Han behövde mer detaljer från mig så bad att få mina kontaktuppgifter.

Då Generaldirektören bara dragit in mig i mötet hux flux hade jag ju inga visitkort med mig så jag började skriva ner mina detaljer för hand på en liten bit bortrivet papper… tills jag såg visitkortet som mannen gav mig. Det var på tjockt kortpapper i en gråbeige färg med Armani’s logga längst upp i sobra silverbokstäver, och under stod mannens namn samt “VD”. Mannen jag nästan gav en tummad papperslapp med mitt namn och mobilnummer på var alltså VD för Armani. Well done, Linda, well done. “I’ll send you an email with my details” sa jag, innan jag hann räcka över lappen…

Lite senare i mötet pratade vi om lite grejer som måste hända snart om Armani Hotels ska öppna i tornet som planerat om några veckor. Mina kollegor listade en massa olika saker de måste ta itu med. När vi diskuterade en särskild grej sa mannen bredvid mig “Nej men nu får ni sakta ner lite, det här måste jag snacka med Giorgio om först”. Han skulle alltså slå Giorgio Armani en pling först och kolla!

Mitt jobb består verkligen av fantastiska kontraster. Ena stunden sitter jag i ett rum där jag är ett handslag från en av världens mest berömda designers och i nästa minut står jag och Kontorschefen inne på tjejtoan och diskuterar kvalitet på pappershanddukar! Kul är det iallafall…

Nu ska jag vara på mitt vanliga kontor i två dagar till innan det är dags för tre dagar i sträck på tornet. Yay!

Har avklarat två superjobbiga dagar på Dubai Mall nu med intensiva förhandlingar om vartannat. Det är förhandlingarna för världens högsta byggnad som avklaras – den öppnar ju den 2 december så det är sista chansen nu att få ihop allting och se till att vi kan ro iland det här projektet. Jag har haft huvudvärk två kvällar i rad, så intensivt är det. Min hjärna känns helt överkokad.

Förhandlingarna hålls i våra kontor i Dubai Mall då själva tornet är en byggarbetsplats fortfarande och det skulle bli krångligt att få in och ut alla kontraktörer som kommer och förhandlar (man måste ha på sig bygghjälm, stålhätteskor etc.), plus att det ju är ordentliga lokaler i Dubai Mall och vi  kan få kaffe och sånt serverat – viktigt när man har förhandlingar i flera timmar åt gången.

Idag var D’s lediga dag så han mötte upp mig på Dubai Mall efter att jag slutat och vi käkade middag på Chicago Grill (inte särskilt flådigt ställe i amerikansk steak diner-stil, men det är mysigt att sitta i bås och äta på tu man hand) och vi köpte sedan två lampor till vardagsrummet.

Vi kopte en taklampa som vi ska ha ovanför matbordet samt en myslampa som vi ska ha i bortre fönstret. Taklampan måste nog sättas upp av en elektriker dock, vi skulle säkert fixa det på egen hand om vi verkligen satte oss in i det, men det kostar ju bara ett par hundra att få hit en elektriker som gör det ordentligt – vi kollade lite snabbt på the wiring som sitter i taket och jag var totalt lost, såg mycket komplicerat ut! Min pappa visade mig nar jag och D bodde i England hur man ska göra för att koppla ihop existerande taksladdar med de nya i lampfästet, men jag vågar inte ge mig på det här, så en 200-kronors elektriker får det bli.

Nu har jag precis pratat en stund med fina S som ringde ifrån Göteborg och berättade om jobbsökande och allt annat. Så mysigt att snackas vid, vi har fått till en ganska regelbunden telefonkontakt nu när hon bor i Göteborg och har fast telefon, det är kul. Innan har hon bott lite mer tillfälligt i London, Dublin etc. så det har blivit lite sporadiskt. Skönt att kunna snacka lite mer.

Jag har precis bränt de första fem avsnitten på säsong 3 av Gossip Girl och hällt upp ett fotbad med sköna Molton Brown-produkter, ska bli skönt efter en lång dag i högklackat. D ligger inne i sovrummet med laptopen och kollar på dåliga 60-talsfilmer, det får han gärna göra ensam. Nu ska jag hoppa i fotbadet och se vad som hänt på Upper East Side sen sist…xoxo!

Jag ska till frisören nästa vecka, ett mycket efterlängtat besök då jag just nu har en nästan decimeter-lång, jättemörk utväxt. Jag har varit inne på förändringarnas spår och funderat på att bli brunett. Jag tycker chokladbrunt hår är så fint och jag känner mig mer som en brunett till personligheten, om vi nu låtsas att ens personlighet sitter i håret.

Då mitt blonda hår blir jättemörkt när det är vått så får mina nära och kära då och då se mig som brunett. Jag har faktiskt flera gånger fått spontanreaktioner som ”vad du än gör, färga aldrig ditt hår mörkt” och så vidare. När jag frågade D häromdagen, då vi simmade omkring i poolen, om vad han tyckte om att jag eventuellt skulle färga mitt hår mörkt sa han bara ”No way”. Folk verkar känna starkt inför min hårfärg när de får se mig i en lite mörkare nyans, vilket har fått mig att ”think twice”, som det heter.

Jag har iof. tyckt att vafasen, jag har ju gröna ögon och mörka ögonbryn, det skulle väl visst passa mig med brunt hår? Men nej. Jag använde mig precis utav Veckorevyns superroliga ”Kändisfrissan” och det är nog läge att inse faktum – jag är en blondin och kommer att förbli en sådan! Här får ni ett urval av mig i olika kändisfrissor:

I Gwyneth Paltrows frisyr, en hit tycker jag!

I Gwyneth Paltrows frisyr, en hit tycker jag!

Detta ar Kate Moss, fick mig att vilja klippa lugg igen. Ganska lik min nuvarande frisyr, mest rufsigt liksom.

Detta är Kate Moss, fick mig att vilja klippa lugg igen. Ganska lik min nuvarande frisyr, mest rufsigt liksom.

Nicole Richie, jag ser lite val "businessbitch" ut i detta tycker jag, lite for slatstruket, skulle aldrig orka med plattang och san skit varje morgon.

Nicole Richie, jag ser lite väl "businessbitch" ut i detta tycker jag, lite för slätstruket, skulle aldrig orka med plattång och sån skit varje morgon heller. Tror man måste vara en pixie för en sån här frisyr, vilket jag är långt ifrån.

Hair - no thanks, Boobs - yes please!

Detta är Jessica Simpson. Hair - no thanks, Boobs - yes please!

Lucy Liu. Jag blir nastan radd for mig sjalv!

Lucy Liu. Jag blir nästan rädd för mig själv! Jag ser ut som en evil-doer!

En av Olsen-systrarna. Japp, det blonda ar har for att stanna.

En av Olsen-systrarna. Japp, det blonda är här för att stanna.

Jag håller på att göra en moodboard till min garderob, för jag tycker verkligen att det hjälper. Det finns så mycket jag tycker om – färg, mönster, glitter, stickat, fluffigt, gnistrigt osv., men det går ju inte att ha på sig allt jämt och min garderob är verkligen ett enda stort virrvarr av färger och mönster och nyanser som jag tycker är svåra att kombinera. Så i framtiden ska jag bli bättre på att försöka ”streamlina” min garderob lite med hjälp av en moodboard med lite olika looks, som jag ska ta med mig när jag shoppar.

Min moodboardproduktion har mest skett via inspirationssiter som Net a Porter, där det är mycket roligt att shoppa utan att behöva tänka på storlekar och pris (det vill säga när jag shoppar till moodboarden!). Jag lade märke till att de säljer ett par skor som jag drömt om länge, som jag tror kommit i nyproduktion ganska nyss.

Det är ett par skor utav min favoritskodesigner, Christian Louboutin (vars skor alltid har röda sulor). Han designade ett par skor som heter ”Love” till prinsessan Diana, där ordet ”love” är skrivet tvärs över tårna på de båda skorna, i guldglittrande bokstäver. ”He wanted the princess to have love at her feet”, heter det. Jag vill också ha ”love at my feet”! Någon som har 7,000kr över får gärna klicka hem dem åt mig, storlek 39,5 tack!

"Love"-skorna med den roda sulan som kannetecknar designern

Här syns den röda sulan som kännetecknar designern

Love!

Love!

Eponine

28-årig göteborgska i Dubai, befinner sig mitt i karriären med världens högsta byggnad som arbetsplats.

Kategorier

Arkiv