Mitt nya pass är kirrat, jag och D körde till ambassaden i Abu Dhabi i förrgår och plockade upp det. Fantastiskt att det fanns kvar, med tanke på att det blev utfärdat i November förra året! Ambassad-gubben som skötte ärendet var samma gubbe som var med i den svenska tv-serien “Diplomaterna”, minns inte vad han heter.

På vägen hem gratulerade vi oss själva för att vi inte fastnat i trafik (som förra gången) och att vi hittat rätt utan att virra omkring och leta…tio minuter senare hade vi missat avfarten mot Dubai och var helt plötsligt på väg till Al Ain (ett annat emirat), en liten detour genom öknen som lade till nästan två timmar på vår restid. Well done. Men vi såg iallafall en hel del vilda kameler.

Jag var på väg att boka min flygbiljett hem samma dag som jag hämtade mitt pass, men tyvärr så kom jag på att datumen jag sökt semesterdagar för (och fått godkända) var fel (jag måste åka tidigare för att passa in starten på universitetsterminen i september) så jag fick söka om. Själva ansökningsprocessen tog ett par dagar och när jag kollade med chefen sa han att han inte tänkte godkänna min ansökan, då han vill försäkra sig om att alla upphandlingar jag sköter just nu kommer att vara färdiga innan jag åker. “Du får din semester när upphandlingarna är färdiga” sa han.

Upphandlingar är ju komplicerade processer som måste ta sin lilla tid och gå igenom en lång process, det är svårt att korta ner upphandlingar om man ska hålla sig till “company procedures”. Jag skulle kunna ge kontrakt till företag imorgon men ska de gå igenom en kommersiell upphandlingsprocess blir det genast mycket mer komplicerat – all kommunikation måste ske via brev, allt måste skickas ut samtidigt till alla kontraktörer, allt inkommande måste öppnas av en kommittée innan jag får se det osv.

Dessutom involverar en upphandling jättemycket input från kollegor som ska kommentera och det är inte alltid de kan göra det inom tiden jag avsatt. Så kort och gott är det svårt för mig att garantera att en upphandling tar en viss tid – jag har ju ett schema för varje aktivitet inom upphandlingsprocessen, och jag jagar folk som inte svarar mig i tid, men det finns många utomstående krafter som kan rucka på det schemat och det jag kan göra för att hålla schemat är begränsat.

Och nu vill alltså chefen att jag ska ha avklarat 25 upphandlingar värda ca 600 miljoner kronor inom två veckor. Jo tjena. Jag försökte förklara att det inte är möjligt men att jag självklart kommer att se till att så mycket som möjligt är gjort, och jag har redan lagt upp en plan på vad jag ska be min assistant hantera och så vidare.

Men av nån märklig anledning så vägrade han gå med på det, och sa att han behöver vara tuff mot mig (ja, jag är ju redan överarbetad och underbetald, bring some more on, please) och se till att jag är motiverad att avsluta upphandlingarna. Eh…ok! Jag sa att jag ju skulle vara mycket mer motiverad om jag visste att jag skulle få åka hem, men det sket han i. Jag diskuterade saken med honom i säkert 10 minuter men det gav ingen effekt. Jag förklarade att priserna på flygbiljetter kommer att gå upp om jag inte bokar. “Boka då” sa han. “Men hur kan jag boka när du vägrar godkänna min semester?” undrade jag. “Ja, det är ju din risk” sa chefen. “ Så otroligt korkat.

Jag var jättearg, jag har ju tjänat in min semester under de 8 månader jag kommer att ha arbetat när jag väl åker och jag tycker inte att jag ska behöva böna och be för att få ta den semestern, särskilt när jag själv passat in den emellan kritiska datum, sett till att nån hanterar mitt arbete medans jag är borta osv. Samtidigt är det ju en besvikelse att han uppenbarligen känner att han inte kan lita på att jag som chef organiserar mitt arbete medans jag är borta, det är ju inte som om saker och ting brukar stå helt stilla medans jag är på semester. Jag delegerar till min assistent och andra team members och har gjort så även denna gång.

Anyway, jag funderade på det hela igår kväll och kom fram till att min chef är en jubelidiot så när jag kom in till jobbet imorse, mailade jag honom och sa att min flygbiljett igår kostade 3,400 dirhams och idag kostar den 5,200, skulle han kunna finna det i sitt hjärta att godkänna mina semesterdagar innan det blir så dyrt att jag inte har råd att åka hem? Det hela var naturligtvis en bluff, biljetterna är bara några hundralappar mer, men jag orkar inte vänta på att han ska ändra åsikt.

Då ringde chefen och sa “Okej… kommer jag att behöva betala mellanskillnaden eller?” Uppenbarligen insåg han hur dum han varit. “Nej, jag betalar min biljett om du godkänner mina semesterdagar” sa jag. “Okej… de är godkända” sa chefen.

Så, med buffel & båg har jag nu fått semestern godkänd, nu ska jag bara ringa banken och höra med dem varför mitt kreditkort inte fungerar, så kanske jag faktiskt kan boka en biljett snart!