Igår var inte en bra dag. Jag blev väckt halv fyra av Cookie som tjöt och skrek. Jag hade ett möte med en rekryterare som var extremt irriterande. Jag fick värsta blodfyllda blåsan på undersidan av min högerfot på grund av att jag knallat omkring i ett par högklackade skor jag inte använt på länge, hela dagen. På jobbet var alla störande och ingen förstod hur mycket jag har att göra, utan ställde bara mer krav.

Jag hann inte äta lunch. Jag gick på ansiktsbehandling hos en ny terapeut (samma salong, min gamla slutade) och under ”extraction” (när de klämmer ens porer, en efter en, på ”orenheter” med hjälp av ett spetsigt metallinstrument (låter lite som en satanistisk ritual så här i skrift!)) gjorde det så otroligt ont att jag fick tårar i ögonen. Det var inte alls behagligt – jag vet att det inte ska vara det men jag vet också att det inte ska göra så ont att man knappt står ut.

Sen beställde jag hem mat (Wagamama) som de sjabblade bort till fel adress, trots att jag uppdaterat min address när jag ringde och beställde. Jag mådde illa och hade huvudvärk och var astrött. Sen fick jag ett surt email av chefens chef vid halv elva som pricken över iet. Då jag gick och lade mig.

Men idag är det bättre. Jag lyckades skämta bort problemet som chefens chef hade till min fördel, jag har bekväma skor på mig och har fått sova i nästan sju timmar, halleluja. Jag känner mig bättre till mods med karriärprospekt och har ätit en makalöst god vegetarisk ravioli till lunch, från det lokal organiska kaféet. Jag fick min lön idag (tre dagar efter alla andra på företaget, tack vare min ineffektiva bank) och känner att jag tar steg framåt på arbetet.

Jag har inga planer ikväll och längtar efter att få gå hem, laga god mat, ta det lugnt och kunna ringa bästa S och höra mig för om hennes nya liv i Dublin, dit hon flyttade häromveckan för att avsluta sin bachelors i marknadsföring.

Men nu ska jag rensa upp mitt skrivbord lite. Pappershögarna växer i takt med kaoset…