Gud, vad helgerna går snabbt nu för tiden. Särskilt nu när D har haft ledigt på fredagar och vi har kommit in i en liten rutin – gå upp, städa/diska/tvätta, knalla ner till Costa och beställa vår standard ”brunch” (jag – ceasar salad, mango frappuchino, skinny cappuchino x 2, D – new york steak panini, americano med mjölk x 2, lemon & white chocolate muffin), sitta där och läsa tidningarna och diskutera allt mellan himmel och jord (mest amerikansk politik), knalla tillbaks och ta bilen till Meadows town centre där vi veckohandlar på Spinneys, åka hem, leka med katterna, surfa/slötitta på teve/läsa en bok, laga middag, äta middag, kolla på en film, D somnar & jag spelar Sims 2.

Det är en mysig rutin men helgerna susar verkligen förbi på det sättet! Idag fick vi dock även in ett besök hos veterinären. Cookie fick sin andra vaccinering (två stycken långa sprutor), lite allmän hälsokoll samt ett microchip injicerat under huden (en kort men tjock spruta). Det är Dubai Municipality (typ kommunen) som kräver att alla katter är microchippade – och visst är Cookie en innekatt, men skulle hon nånsin komma på vift så kommer hon iallafall inte att avlivas om DM hittar henne, utan återförenas med mig och D, hennes ägare.

Veterinären berättade också att de vi adopterade Cookie av hade helt fel när det kommer till ras – Cookie är inte alls en british short hair eller en tabby, hon är vad som kallas en ”arabian meaow”. Där ser man!

Imorgon ska jag träffa Cecilia, en svensk tjej som har bott i Dubai i tre år. Hon hade läst artikeln om mig i GP i somras och sökte upp mig via mitt företags customer service centre. Hon tyckte det vore kul att träffas och hänga lite, vilket jag också tycker naturligtvis! Så imorgon ska vi luncha och därmed träffa varann för första gången. Cecilia är också från västkusten i Sverige och bara några år äldre än jag, så jag tror vi kommer komma bra överens. Kul med nya kompisar, det behöver jag. Det känns annars som om hela mitt umgänge på ett eller annat sätt cirkulerar kring jobbet.

Fast jag kunde träffat Cecilia under bättre omständigheter – saker och ting har ju inte precis varit top of the pops hos mig på senaste. Inte nog med alla dåliga nyheter – jag har inte varit hos frisören, ögonbrynstrådaren eller ansiktsterapeuten på över 10 veckor och ser ut därefter. Jag har inte solat på säkert 6 veckor och är blek som ett spöke, med finfin utväxt, trådigt hår och buskiga ögonbryn. Nåja, jag får hoppas att Cecila, modell på deltid, inte letar kompisar att hänga med henne ner för catwalken… (som om mina ögonbryn skulle spela nån roll förresten, alla de där åttatusen extra kilona kanske också skulle göra sitt liksom!)