I söndags var jag med D på ett av hans industrievent, en årlig ‘PGA Middle East’ middag med prisutdelning etc. Det var lounge suits & cocktail dresses, champagnemottagning på klubbhuset och femrätters middag med årgångsviner. Maten var verkligen jättegod – det var anka, tryffel, foie gras, saffran, stek, champagnesorbet och chokladfondant… inte allt i samma rätt, förstås. Jag och D blev sådär lagom halvfulla och hade faktiskt jättekul. Golfproffs kanske är ganska stela på banan, men jag har ännu inte varit på ett golfevent som varit tråkigt. Det finns många karaktärer inom golf… bad one’s and good one’s!

Sen dess har jag jobbat, fast trots att jag har tretusen miljoner saker att göra gick jag från jobbet lite tidigare idag. Ibland har jag så mycket att göra att det knappt spelar nån roll om jag jobbar hårt eller inte; jag är ändå alltid efter numera. Idag var en sån dag – och även min chefs första dag efter sin whistle-stop-world-tour. Så vid halv fyra gick jag hem och softade på soffan med Ollie, en kopp te och ett Sex & the City-maraton. Gotta love dvd-boxsets…

Jag är inne i en konsumptionsperiod just nu och har en helg av shopping planerad. Det kanske verkar som om jag shoppar ideligen, men så är det faktiskt inte. Jag tittade igenom min garderob häromdagen och allt är ju banne mig slitet, urtvättat eller söndrigt. Det är ett stort hål i min gröna favoritkofta från GAP, min svarta kofta är mer grå, mina favoritskor i beige lack med peeptoe är också helt sönder och två andra par skor är beyond repair. Sen har nästan fem bh-ar gått sönder inom loppet av två veckor… vet inte vad jag gjort!

Så i helgen blir det en garderobsuppfräschning som heter duga! Jag ska köpa underkläder, skor, några nya sommarklänningar samt köpa upp mig på baskläder på GAP. Jag behöver nya koftor, linnen, mysbyxor – allt sånt är GAP verkligen bäst på. Fantastisk kvalitet och oftast ett jättebra urval av modeller och färger. Sen ska jag hem och rensa min garderob. Ut med det gamla och in med det nya.

Jag är också lite sugen på att köpa ett billigt skåp och ha i sovrummet. Det ska vara ett skåp med glaspaneler, inuti vilket jag ska ha mina allra finaste väskor, skor och smycken. Det känns så fel att mitt enda diamantsmycke (som jag fick av D på min 19:e födelsedag), mina dyra & vackra väskor, mina konstverk till skor samt andra vackra saker ska ligga undangömda i en tråkig garderob, eller som i smyckenas fall, på en badrumshylla. Vårt sovrum är ju ändå ganska stort och även ett större skåp skulle lätt få plats. Om det är billigt så slipper jag få ångest och D andnöd över att slösa pengar på något så onödigt (det kostar ju en del att frakta en möbel hem till Sverige eller England igen, så vi får liksom antingen köpa snorbilligt eller svindyrt och när vi flyttar hem antingen slänga, sälja eller frakta…). Ja, ett billigt skåp är nog en bra idé!

D och jag är förresten inne i en bra fas just nu. Det har varit lite upp och ner på senaste, ska erkännas. Jag tror att jag haft lite bröllopsnerver. Jag vet att han är rätt, men samtidigt är giftermål en så stor sak för mig att jag nästan får andnöd när jag tänker på det. Men vi verkar ha klarat oss igenom den krisen också. Sen är mitt och D’s förhållande ganska passionerat – på gott och ont. Ena dagen grälar vi så att tallrikar och glas viner, i nästa är vi så söta mot varann att nära vänner ber om sickbags. Jag skulle inte klara av att bo ihop med en supersnäll ja-sägare, jag behöver stimulans i form av lite mothugg och nån som biter tillbaka när jag får mina värsta pms-slängor. Och det får jag väl betala lite för också. Men tänk vad tråkigt med nån som inte grälar tillbaka när man pms-muckar!

Sen är det så svårt att döma om det är ”rätt” – jag träffade ju D när jag var nyss fyllda 18. Nu är jag visserligen hästgamla 27 år, men jag har inte riktigt erfarenhet nog att veta om det är helt och hållet rätt eller inte. Vissa dagar är jag supersäker, andra inte. Den sanna kärleken finns där men ibland tvivlar jag på praktiken. Kommer han nånsin att ändra alla de där jobbiga ovanorna? Finns det nån man (eller kvinna!) som inte har jobbiga ovanor och kräver jag därmed för mycket? Vad kan man acceptera att leva med och inte? Kan jag leva med att han kanske alltid kommer att lämna det frusna brödet ute efter att bara ha tagit en skiva?

Men så finns det mer intima, privata skäl som gör att jag litar på min magkänsla och satsar på giftermål. Jag har en tendens att välja med hjärnan och inte hjärtat ibland (och att överanalysera!), vilket är jättebra i min karriär men inte när man väljer livspartner. Så giftasplanerna går framåt med stormsteg. Nu hoppas vi på att jag och D håller sams tills nästa sommar (och gärna därefter)!

Och min kompis Jonathan bekräftade idag att han kan ta hand om Ollie medans vi är på turné i England och Sverige… phew. Det fanns ju ingen ledig plats över hela sommaren när jag kollade med katteriet i typ April. Nu kan vi äntligen boka våra biljetter… can’t wait!