Det var hjärteskärande svårt att lämna ifrån mig Ollie imorse. Katteriet kom och hämtade henne hemifrån runt elva; jag fick åka hem från jobbet och förbereda genom att få in henne i hennes lilla resebox. Det gillades inte. När jag väl fick ner stackarn skrek hon och kunde inte ens sitta upp eftersom boxen var för liten. Måste köpa en ny. Usch. Ångest.

Men sen dess har katteriet ringt och berättat att Ollie funnti sig tillrätta och allt är bra. Det är skönt, men skälet till ångesten är ju inte att jag tror att hon inte ska ha det bra – de tar säkert väl hand om henne – utan att hon ju inte förstår varför hon måste bli nerklämd i en jobbig plastbox och dessutom förpassad till ett katteri i över en vecka.

Bless her.

Jag undrar verkligen om jag nånsin ska ha några barn med tanke på hur vansinnigt fäst jag blivit vid en liten kisse på bara några veckor, och vilken enorm separationsångest både jag och D har nu när kissen ska vara borta i en vecka.

Anyway. Det behöver jag ju som tur är inte bestämma här och nu.

Nu ska jag iväg till Geant i Ibn Battuta Mall och handla mat inför att vännerna anländer imorgon. Det har mailats in i sista stund om diverse grejer. Ska även hem och sanera lägenheten. Städerskan kom igår och hemmet är rent och fint, men eventuella katthår måste sugas bort och förgöras, så att Dr Johan ska slippa nysa och gråta sig igenom sin vistelse i Dubai.

Förresten, ingen iMac idag heller. ”Vi har inte fått några leveranser på 2,4ghz men vi har fått 2,0ghz, den kanske du vill ha?” Eh, nej. Jag beställde en 2,4ghz i eran butik för två veckor sedan – varför kan ni inte beställa samma sak från Apple och se till att de levererar den? ”I don’t know m’am, maybe it’ll arrive in another two weeks time”.

Jag orkar inte ens bli upprörd över hur ineffektiva säljarna är på att acceptera mina pengar. Min konversation med dem idag är typisk för många saker i Dubai. Här är nämligen alla butiksbiträden endast kroppar och funktioner för synes skull; de betalas ingen ordentlig lön, får ingen ordentlig träning inom sitt yrke och har inga befogenheter eller ”makt” att ge kunden det där lilla extra (eller som i mitt fall, det kunden beställt). Så det är ju ingen idé att bli arg på biträdet. Men det är ändå frustrerande; jag vill ha min dator NUUUU!