För att klara av stressen och pressen på jobbet så har jag lagt undan några av mina större ambitioner. Jag har många idéer om hur saker och ting kan förbättras kring våra system och metoder, men nu tänker jag lägga dem åt sidan och istället endast fokusera på ”fire fighting”, som det heter. Det är en otrolig mängd superakuta situationer som skapas hela tiden och jag känner mig verkligen som en brandman med en tjock vattenslang i båda händerna som hela tiden måste riktas åt olika håll, for att inte jag och allt annat ska gå under.

Men så småningom ska jag plocka fram mina idéer igen, damma av dem, uppdatera dem och förverkliga dem. Jag har en naturlig förmåga att hela tiden tänka ”förbättring” och det är också visionen av hur enklare och smidigare världen skulle vara (nåja, min lilla värld iallafall) efter mina förbättringar skett som driver mig vidare i min karriär. Jag förverkligar kanske inte ens 50% av alla idéer jag får, men när det väl händer och jag börjar se resultaten spelar det ingen roll att några andra initiativ fick ge vika på vagen dit.

Jag har alltid haft ett väldigt välorganiserat skrivbord och välorganiserad dokumentation (både mjuka och hårda kopior), men på grund av kaoset inom min verksamhet och alla deadlines jag varit tvungen att möta, har jag inte fått chansen att organisera mig ordentligt.

Det har i sin tur en negativ effekt på mitt arbete eftersom jag aldrig hittar informationen jag behöver. Jag har lyckats skaffa ett skap att ha lite pärmar i, men det är nu överfullt med högar av papper som måste sorteras, och mitt skrivbord svämmar över med ännu mer pärmar och pappershögar. Skandal, att vara Kontraktschef men inte ens ha alla sina kontrakt på ett centralt ställe!

Min assistent kan inte riktigt hjälpa heller – för det första är han upptagen med att föra över sina nya uppgifter till en tjej som började i mitt team för några dagar sedan, så att han ska få mer tid att ägna åt mig, och dels så vet han ännu inte tillräckligt om vad vi gör för att kunna sortera upp allt på ett logiskt sätt.

Så när jag nu har druckit min skinny cappuchino och ätit min pastasallad ska jag ägna eftermiddagen åt att organisera alla lösa papper, plocka ihop alla pärmar och få lite ordning och reda på stället. ”Vattenslangen” får hänga på stolsryggen tills imorgon…